Observationer

Jag vill börja med att säga att det här inte är ett klago-inlägg. Det är verkligen hel-häftigt att vara här i Chile och efter snart en månad börjar jag få en bild av hur chilenare är. Men som utomstående är det alltid saker som förbryllar en och som kan göra en galen eller bara förundrad. Så lite samlade observationer från den senaste månaden:

- På de chilenska tv-kanalerna brukar de visa diverse underhållningsprogram där unga, snygga icke-sydamerikaner leder showerna. Knappt en enda har de typiska chilenska dragen - i chilenska program. Sen kan programledarna helt plötsligt avbryta showen, gå till en annan del av studion och börja promota tandkräm, glass eller mediciner utan någon som helst inlevelse. Eller jo, när de äter glass lägger de alltid in ett "MMMMM!!" och kråmar sig, typ på samma sätt som man kan lägga in applåder. Ok.

- Matvanorna i detta land är något att undra över. Generellt äter man frukost (när man går upp), lunch (typ kl 14) och sen Once(mellan kl 20-22). Lunchen är en jätteportion (alltså JÄTTEportion!) och oftast av nån traditionell maträtt på kött, potatisk, majs, tomat och vitt bröd. Once, som betyder elva på spanska (men som man inte äter vid den tidpunkten, don´t ask) är som en stadigare fika grundat på vitt bröd. VITT BRÖD. Gärna lite hårt, som om bakpulvret inte fungerade. Är man ute och grillar då är det kött med vitt bröd. Snabbmaten på gatan består av:... tänk er en varmkorv fast det vita brödet är supersized och förutom två såser som ska vara avocado och tomat så ska det helst vara majonäs så de rinner över. But again, vitt bröd! Det är inte meningen att vara kritisk till maten i detta land, när den lagas hemma är det verkligen jättegod! Men på gatan så har jag inte blivit så imponerad än så länge. I början när vi kom hit hann jag inte säga till att jag inte äter hästportioner och för att vara artig så äter man ju upp det som serveras. Vilket resulterar i total matkoma när vi borde vara ute och göra saker. Nu vet jag att man måste lägga upp sin egen mat för att få den storleken man önskar för ber man om mindre får man precis lika mycket som förut och en kommentar om att man inte gillar deras mat. Yes.
Senare ska jag skriva mer om maten här, den som de lagar hemma som är såååå god!

- Alla städer här har ett överflöd av hundar. Men de allra flesta är rena och hur keliga som helst! Speciellt små korvliknande saker är hur söta som helst! Men de har en ovana att klippa av svansarna på de stackars hundarna :( Hur ska de då kunna vifta på svansen när de är glada??

- Vi har fått låna en bil från en släkting i Santiago som vi använder till alla våra resor här. Bilen är jättebra men har ett larm som går på hur lätt som helst. Det är en specifik procedur för att låsa upp, för att kliva ur bilen och för att öppna dörrar för att larmet inte ska gå. Och ja, alla här har inte världens bästa minne så det där larmet går hela tiden. Hela tiden. Hela tiden.

- Det har nog hunnit vara upp till 3 svagare jordbävningar hittills och vi har inte känt av en enda. Marcos och Kicki går och väntar på nästa bara för att känna hur det känns. För nån vecka sedan av det en på 5,7 i området och vi var inne i stan och satt och åt. När vi gick ut hörde vi folk prata i telefoner om jordbävningen som nyss var och vi hade inte känt nånting! Tydligen var det en "gungande" jordbävning, men ändå. En liten liten bara. Please?

- Sist men inte minst! Det här landet måste verkligen göra något åt servicen de har i alla butiker och matkedjor. Går vi och beställer mat från gatan eller inne på ett fik står det alltid minst 5 personer bakom disken som inte gör ett skit. De tittar på en och efter ett tag så kommer nån fram till och och vi kan beställa (och i vår naivitet tror vi att alla har sina roller, typ nån sprutar ketchup, nån häller upp dricka osv för effektivitetens skull, men nej). De som står där framme gör inget sånt, utan de som jobbar längre in gör det mesta, långsamt. Eller som när vi gick till ett snabbköp och Marcos skulle köpa en rakapparat:

Person 1: Öppna skåpet och tar ut rakapparaten. Kan oftast ingenting om produkten och kan inte erkänna att de inte vet. Av henne får vi ett kvitto.
Person 2: I kassan betalar vi med kvittot. Får ett nytt kvitto.
Person 3: Vid en uthämtningsdisken läser en kvinna det nya kvittot.
Person 4: Får kvittot från kvinnan och går och hämtar rakapparaten i butiken. Långsamt.
Person 5: När rakapparaten kommer ska en vakt stämpla kvittot att det är uthämtat.

REALLY? Ok att man måste fixa jobb åt sin befolkning men att döda allt som heter effektivisering kan jag inte förstå. I nästan alla butiker går man igenom minst 3 personer vid ett köp där vi hemma har en person. Och alla ser ut och beter sig som de avlider långsamt. Vi blir förvånade om nån faktiskt är glad när vi frågar nåt. Sen finns de dem som gör allt för att hjälpa och är vänligheten själva och de är oftast från en äldre generation, men de yngre vet ingenting om service. Nothing!

För tillfället var det allt från den här sidan av kontinenten och jag tvivlar på att galenskaperna kommer sina.
/Sandra